Belgiskt under

Från Riksipedia

Hoppa till: navigering, sök

Glöm amerikanisering och Coca-cola referenser när det kommertill kött eller dans. För liksom Belgian Blue-tjurar både imponeraroch provocerar det belgiska dansundret vårt scenkonstliv med ensvårruckad, tjurnackad pondus.

Om någon ska sägas vara det belgiska undrets fader, så lär det varaallkonstnären Jan Fabre, som på 1970-talet sprängde många gamlagränser och öppnade dansen för ett betydligt mer fl erstämmigt tilltal.Det är till stor del på grund av det belgiska undret som man intelängre talar om ”dans” som en konstform, utan nästan tvångsmässigtkänner sig manad att defi niera föreställningar där kroppar rör sig tillmusikliknande ljud som endera dans-dans, balett, dansperformance,performancedans eller dansteater etc.

Under kategorin det belgiska undret sorteras i första hand fl amländskaartister, som nämnda Fabre, gruppen Rosas med Anne Teresade Keersmaeker i spetsen, Ultima Vez och Alain Platel med sitt LesBallets C de la B.

Tiden går och man har redan börjat tala om barnen av det belgiskadansundret. Ett sådant barn är exempelvis Sidi Larbi Cherkaoui.


Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Om Riksteatern
Föreningsarbete
Arrangemanget
Synas och höras
Biografier & Teaterlexikon
Handböcker
Verktygslåda