Historia

Från Riksipedia

Hoppa till: navigering, sök

Riksteatern startades 1933.
Ministern Arthur Engberg skrev i ett direktiv till en teaterutredning: ”Det är icke blott huvudstadens befolkning som har berättigat anspråk på att komma i åtnjutande av förstklassig teaterkonst. Nationen i övrigt kan med skäl resa liknande anspråk”.

Oscar Björkman och 21 andra nya medlemmar i Bollnäs bildade 1933 den första Riksteaterföreningen. Då var Sverige en rätt färsk demokrati.
Allmän rösträtt för både män och kvinnor hade bara existerat i tolv år. Men det var en engagerande tid särskilt för att de nyvunna rättigheterna verkligen användes: man organiserade sig, man gjorde sin röst hörd.

Under de första Riksteateråren ökade antalet medlemmar dramatiskt. Nästan hundra föreningar anslöt sig de första åren.
Samtidigt som radion och talfilmen kom på bred front växte teaterns popularitet. Inte heller televisionens genombrott under 1950-talet minskade på teaterintresset.
Det ser vi som en trösterik lärdom idag, när nya medier och nya tekniker uppfinns dagligen.

Under efterkrigstiden stärktes ekonomin för Riksteatern när statsanslaget höjdes och allt fler kommuner började ge ekonomiskt stöd.
Det ledde till en stark utveckling av teater utanför de större städerna, men det inte enbart av ekonomiska skäl: då som nu var det de lokala teaterföreningarna som gjorde Riksteatern till vad den blev.
Riksteatern är en viktig bärare av föreningslivets demokratiska visioner, vårt uttryck är konstens.
Riksteaterns tradition av att ta samhällsansvar började tidigt. 1967 etablerade Riksteatern, först av alla, en verksamhet som riktade sig till barn och ungdomar.
Detta i en tid då barn- och ungdomsteater i princip betraktades som icke-kultur. Idag är vår barn- och ungdomsteater en av världens mest framstående, och barn- och ungdomsteater generellt ses som en självklarhet för varje teater med självaktning.
Under 60-talet knöts till teatern även Cramérbaletten, som var verksam fram till 1986, och Cullbergbaletten, som idag är ett av världens främsta kompanier inom modern dans.

Det var Riksteatern som lade grunden till decentraliseringen av det svenska teaterlivet på 70-talet. Genom att starta fem regionala teaterensembler i Örebro, Västerås, Växjö, Skellefteå och Blekinge kunde scenkonsten förankras i landet.

1972 fattades beslut att Södra Teatern i Stockholm skulle bli en del av Riksteatern. Sedan flera år är Södra Teatern Nordens främsta scen för utomeuropeisk scenkonst.

1977 knöts Tyst Teater till Riksteatern med uppdraget att göra teckenspråk till ett scenspråk samt utveckla och sprida döv kultur. Tyst Teater är idag ett av våra mest nyskapande, gränsöverskridande och internationellt aktiva uppdrag. Ensemblen är mycket efterfrågad, både nationellt och internationellt.

När 2000-talet inleddes engagerade flera orter sig i uppsättningar som Rannsakningen och Den goda människan. Här utvecklades och stärktes det lokala kulturlivet. År 2000 breddade Riksteatern sin repertoar med inriktning på nya scenkonstformer och en ung publik. Hiphopkulturen, rollspelsrörelsen, spoken word och klubbkulturen tog plats på scenen – på samma villkor som traditionell teater. Samtidigt intensifierades samarbetet med landets länsteatrar och andra producenter i syfte att turnera det bästa av svensk scenkonst.

År 2000 grundades teatersajten Nummer.se och den drevs och utvecklades under elva år av chefredaktör Ylva Lagercrantz Spindler. Nummer.se var en journalistiskt oberoende nyhetstidning som under 2007 fick priset Årets nättidskrift på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg.

2007 kongress i Norrköping. Kongressombuden fattade en rad beslut för att Riksteatern skulle bli en föregångsteater för demokrati, inflytande och utveckling av djärv scenkonst.

2008–2009 firade Riksteatern 75 år som arrangör och producent av scenkonst.

2011 Kongress i Stockholm. Kongressombuden tog bland annat beslut om Riksteaterns vision och verksamhetsidé.

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Om Riksteatern
Föreningsarbete
Arrangemanget
Synas och höras
Biografier & Teaterlexikon
Handböcker
Verktygslåda